Jag misstänker att det är vanligare att man tar en öl eller går och fikar med grabbarna, men jag löper linan ut och kör gayig parbrunch på Strand med de andra nyförälskade.
Servitrisen öppnar med "Vill ni ha något annat att dricka? ...med alkohol?" Vänder sig mot mig och fortsätter "En återställare, kanske?"
Man vet att man ser sliten ut när...
Gräsänklingarna insåg snabbt att långhelgen på solokvist inte bjudit på mycket rajtan tajtan. Det närmaste en fest jag kom var att grannarna i lägenheten under partajade till halv fyra. Istället var vi båda fasligt nöjda med att ha fått extratid på labbet.
Brunchen avslutades med att den komplett okända damen vid bordet bredvid dissade mig för att jag valde fel efterrätt. Tydligen var Crème brulén "Såååå, mycket godare!"
Dagens träning bestod av 40 min som flyttgubbe. Kartonger och möblemang uppför tre smala trappor i en faslig fart.
Helt oväntat blev det ytterligare ett snäpps pulshöjning på grund av att skåpbilen körde fast i en snödriva. På den smala innergårdsgatan. I en kurva. I uppförsbacke. Jag blev inkallad för ytterligare 40 min av putta, springa, sanda, skotta och hugga sönder isvallar.
Spännande! Nu har jag skitat ner mina tangentbordshänder idag också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
80 minuter med flytt och putta bil är inte att förringa. Det är oftast efter flyttning jag har som mest träningsverk.
SvaraRaderaok för att vara sliten. Det får väll anses som ett normaltillstånd för en doktorerande småbarnsförälder.
SvaraRaderaMen att vara så sliten att man blir erbjuden en återställare när man går på restaurang... :D