...för folk i min omgivning.
På gymmet Azayayoga har jag några träningskunder. Det kan tyckas out of character att jag jobbar på ett yoga-place, men jag är något av en inventarie. Jag följer med i köpet när det kommer nya ägare. Nu är jag inne på ägare nr 4. Gymmet började som ett tvättäkta byggargym med svettiga lokaler och fria vikter. Första omstylning gav parkettgolv, fräscha omklädingsrum och friskvårdskänsla. De senaste två ägarna har istället siktat mot yoga, rött te och vågskvalp i högtalarna. De nya bra mycket rakare och bättre än de tidigare. De håller på att jobba upp stället i stadig takt. Det var faktiskt ett långt inslag från gymmet på Rapport i söndags med anledning av de positiva effekterna av yoga för hjärtpatienter. Herr Boll i inslaget har jag inget med att göra...
På närliggande tema har kollegan Elin Ekblom Bak med flera visat att det är dåligt att sitta still. Uttrycket var "long periods of sitting and lack of 'whole body muscular movement' are strongly associated with obesity, heart disease, cancer and diabetes, and an overall higher risk of death, irrespective of whether they take moderate or vigorous exercise."
Klockrent. Man måste röra på sig ofta.
"Näe, jag kan inte sitta still på det här mötet längre. Det är farligt."
"Oj, oj, två timmar på kontoret igen. Dags att jogga."
Eftersom det här inlägget blev rakt igenom forskningsrelaterat så får jag medela att för egen del så accepterades en vetenskaplig artikel med titeln "Ultra-endurance exercise increases the production of reactive oxygen species in isolated mitochondria from human skeletal muscle". Hyggligt insnöat...
I gamla tider betydde accepterad artikel att man fick tårta. Såg inget av det idag. Möjligen var det så att man skulle bjuda på tårta.
Det här känns oklart. Vi får tillsätta en kommitté.
Ja, just det: Absolut ingen träning idag. Varför ändra ett vinnande koncept?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
I begynnerlsen fick jag lite insideinfo från inventarierna på bygget om rutinerna:
SvaraRadera"Den som får en artikel publicerad bjuder på tårta!"
Sagt som gjort! En fet tårta inhandlades på Thellins och det smaskades i kvadrat i fikarummet och lite senare upprepades det efter en galen tennisspelares första framsteg i denna lagom insnöade värld.
En skäggig klok farbror upplyste mig om att det är handledaren som brukar stå för doktorandernas tårtor. Den gode fabrorn erbjöd sig att ta hand om kvittot, då några pengar från handledaren inte var att vänta sig.
Detta var 2006 och det måste varar en lagom taskig publiceringsfrekvens på labbet, för efter 2006 har det inte hänt igen...
Aha! Du är nåt på spåren.
SvaraRaderaI det här fallet borde alltså vara den lite mindre skäggiga lite yngre professorn som skulle stå för kalaset. Eller inte stå för kalaset men lämna kvittot till den skäggiga farbrorn?