tisdag 9 mars 2010

88 dgr kvar: Epigenetik del 1

Lämnade tillbaka de lånade hastighetsskridskorna. Ställde helt enkelt tillbaka grillerna på Dr Kenttäs skrivbord tillsammans med en pava skumpa och SM-medaljen. Kändes extra roligt eftersom han inte har en aning om att jag kan arbeta upp en hygglig fart under skenorna.

Av någon anledning började jag fundera över genetiska förutsättningar.
En gen är den grundläggande arvsmassan i en levande organism. Allt levande styrs av sina gener. Generna har informationen för att bygga och underhålla organismens celler, och överföra egenskaperna till avkomman.
Darwins tanke var att man föds med sina gener/förutsättningar/möjligheter och att de individer med bästa uppsättningen klarar sig bäst, får alla ragg, och således kan föra sina gener vidare. Arten utvecklas över generationerna genom urvalsprocessen.

Frågan är om det egentligen är så enkelt.
Kan inte miljön påverka?
Kan inte allt en människa gör under sina första 30 år i livet påverka förutsättningarna som förs vidare till nästa generation?
Jean-Baptiste de Lamarck (som egentligen lyssnade det sjukligt kaxiga namnet: Jean-Baptiste Pierre Antoine de Monet, riddare av Lamarck) gav 1809 (50 år före Darwins "Origin of species"!) ut boken "Philosophie Zoologique", där han lade fram tesen att arterna verkligen förändras över tid, baserat på följande två observationer:
1. Ett djur förlorar de egenskaper som det inte använder, och förstärker de egenskaper som är djuret till nytta.
2. Ett djurs förvärvade egenskaper går också i arv.

I modern tid har det åtminstone blivit allmänt accepterat att gener kan vara på eller av. Generna bär på mer information än vad som kan kodas för i varje cell, som exempel är det ju samma DNA i kroppens alla celler trots att en del bygger upp ögat och andra muskler. Miljön och våra handlingar kan påverka om, hur ofta och länge generna är "på". Störst genomslag har detta kanske fått inom teorier kring sjukdomar, och att livsstil kan öka eller minska risken för att utveckla sjukdomar som man är mer eller mindre genetiskt förutbestämt att drabbas av.
Men även inom idrottens värld och fysisk prestation är det rimligt att tänka sig att kroppen byggs om i likhet med giraffen. Kenyanska barn och vuxna som i generationer haft nytta av egenskapen att springa och vara uthålliga anpassar sig kontinuerligt till dessa förutsättningar. På samma sätt gäller att befolkningen i Mali tål värme och att japanska Ama-folket är bra fridykare.
Helt enligt Lamarcks två punkter.
Utläggningen fortsätter imorgon med mina personliga förutsättningar.

I stort sett vila idag, trots att kroppen kändes helt ok. Transportcykling ca 23 km i tre olika etapper.

3 kommentarer:

  1. Har du något kortfattat träningstips för mig?

    Jag tränar egentligen inte målvedvetet. Mer staplar roliga saker att göra på varandra. Just nu går jag på topptur, ca 4 ggr i veckan. 1,5 h är standard men då och då blir det längre.

    Men jag är trögstartad. Många hänger med eller är snabbare de första 45 min. Blir det riktigt långt, 3 h eller längre är jag starkare än de flesta. Tror att jag skulle fixa ÅEC, inte på topptid men runt 6-6.5 h vilken dag som helst.

    Hur ska jag träna för att bli lite snabbare? Höja syreupptagningsförmågan? Intervaller? Hur långa is så fall och hur mycket vila? Jag kan både löpa eller gå på stighudar.

    Om två veckor tänker jag vara med på en skidalpin tävling i Sylarna, den är lång. 2-3000 höjdmeter. Kommer jag säkert fixa, men skulle vara bra om jag kunde öka farten, så jag är i mer fas med min partner, som är snabb men kanske inte lika uthållig.

    Eller är det för sent med två veckor för att få någon effekt alls?

    Mårten

    SvaraRadera
  2. Jag tror absolut miljön kan påverka. Sätt en människa i ett mörkt rum några år utan solljus så kommer det hända grejer. Tex.

    SvaraRadera
  3. @Mårten: Jag återkommer med tips till dig imorgon (11 mars).

    @medelidist: Det mest spännande blir ju om förändringarna kommer följa med till nästa generation. Där finns det inga klara svar. Vad tror du?

    SvaraRadera