86 dgr kvar: Träningstips & Koma

Mårten frågade i en kommentar till ett annat inlägg om träningstips.
Förutsättningarna i hans miniprojekt: Två veckor till tävling, skidalpinism, redan duktig, behöver speed.
Att säga att Mårten kan åka skidor är som att säga att det är snö i fjällen och sand i öknen...

Foto: Gösta Fries

Mina tips för att snabbt toppa förmågan till ett race blir:
1) Träna i tävlingsdisciplinen = i det här fallet skidalpinism.
2) Kör hårda intervaller. Jag brukar ju tjata om 4-minutare. Det gör jag nu också. Kör var tredje dag (tänk att tävlingen är ett sånt pass och räkna baklänges så att det inte blir för hårt). En bra grej med skidalpinism är att man kan köra intervallen uppför backen och glida tillbaka utför under vilan (3 min). 6 intervaller är perfekt.
3) Kör överfart. Resten av de pass man får till körs förslagsvis som distans. För att få upp speed, teknik i hög fart, och förmågan att hänga med i ryck kan man lägga in korta spurter (15-30 sek) i full fart och sen återgå till det normala tempot. Det brukar bli bra med 10-20 spurter som kan läggas in när som helst under passet.
Lycka till, och tävlingsrapport önskas!

Var på hjärtkontroll. Årlig uppföljning. EKG och ultraljud.
Det är märkligt hur man tänker. Går undersökningen fort så känns det som att de inte kollar ordentligt. Och tar det längre tid så tror man att nåt är fel även om läkaren påstår motsatsen.
"Jaha, det här ser bra ut!"
"Jo, men det funkar inte riktigt som det ska..."
"Neeej, jag vet... men det här ser bra ut!"
"Jag tränar lite mer igen nu. Är det någon skillnad?"
"Spring på du. Det är mitt tips. Behöver du mer medicin?"
Felet är paroxysmalt förmaksflimmer, dvs att förmaket keffar ibland. Inget man dör av, men när det händer tappar man 20-25% av prestationsförmågan. Och så blir man sjukt trött. Detsamma gäller medicinen (som jag numer lycktligtvis endast behöver ta när hjärtat keffar). Smeknamnet Koma är inte taget ur luften.
"Enjoy yourself. It's later than you think"