Jag är lite låg på både motivation och tid, men jag vill inte tappa förmåga genom att försoffa mig helt.
Således vill jag ha bibehållande träning som är så lätt och kort som möjligt. Grovt räknat kan man säga att det krävs en tredjedel så mycket träning för att bibehålla jämfört med om man vill förbättra sig.
Här går många på en mina och faller i gropen. Det ska vara lätt och kort för huvudet men lätt och hårt för kroppen! Precis som vid formtoppning så gäller det att släppa på totalbelastningen men inte intensiteten.
Som jag skrev i inlägget 121 dgr kvar är en mentalt utmattande arbetsdag dålig även för den fysiska prestationen.
Idag var just en sådan 10+ timmars arbetsdag. Om någon ber dig läsa/tolka ekokardiogram hela dagen så ska du bara släppa allt och springa. Åt andra hållet! I mitt fall går det ut på att bestämma area/volym på ett hjärta som slår. Egentligen handlar det om att leta mönster i myrornas krig...
Med huvudet släpandes i asfalten insåg jag att jag skulle kunna pressa mig ut på ett hårt eller långt pass men det skulle antagligen innebära att jag blir ännu lägre imorgon.
Om man vill undvika alibijoggen så är lösningen att man istället kör halvpass!
Tusenmetare på bana. Fortare än sist men bara 4 intervaller. De landade mellan 3.24-3.26. Tungt men klart genomförbart. Nöjd och glad, pigg och rask, sund och kry!
Dessutom fick jag ju en anledning att glida runt på friidrottsarenan. Klart motiverande plats!
Strax utanför första kurvan står de här tre stentavlorna.
På den vänstra står världsrekordhållare. Stanford har haft 31 (!) st. Mitten är lista över de 76 olympierna. Tredje tavlan visar namnen på de amerikanska universitetsmästarna. Och tavlorna gäller bara de från friidrotten!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar