Igår trodde jag att jag skulle köra dubbla löppass idag. En morgonjogg och ett intervallpass.
Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Morgonjoggen ställdes in pga trötthet. Den lilla människan var osäker på om det fortfarande var natt eller dags att gå upp. Hon var osäker typ en gång i timmen hela natten...
Originalplanen var att kvällpasset skulle vara tusingar på bana, 12 st i drygt 3:30-fart. Arbetsdagen var knökad med möten, siffror och tankemässigt betungande funderingar. Allt eftersom dagen led sjönk antalet intervaller först till 10, sen till 8, och innan det var dags att gå hem var det 5 som gällde.
Jag ska inte klaga. Arbetet gick bra. Mycket bra, till och med. Lade sista touchen på två olika vetenskapliga artiklar, och såg att ytterligare en blivit publicerad i pappersformat (related). Men jag var riktigt sliten i huvudet när jag lunkade hem.
Hämtade citronen till förrättskronärtskockan på innergårdsparkeringen. Direkt från trädet. Njutbart. Efter huvudrätten och den kulinariska höjdpunkten Mac & cheese var det dags för lyxiga cupcakes. Vid det här laget hade solen för länge sedan sjunkit nedanför horisonten och så även dagens andra icke-träning.
Satte igång en kanna kaffe och blippade på datorn i väntan på att det skulle bli klart. Kollade halvmarans hemsida. Första raderna var "Santa Cruz's West Cliff Drive, a beautifully scenic and windswept coastal road along this Northern California city's rocky Pacific coastline, serves as the course for much of the Santa Cruz Half Marathon", och sen är det målgång på stranden.
Kolla fjolårets resultat. Trots att det var över 2500 startande borde jag ha en rimlig chans på en framskjuten placering.
Det var vad som behövdes för att putta motivationen över kanten.
Släppte allt och lämnade kaffet. Snörade på mig Streaksen och drog iväg. Det kändes, för första gången i USA, riktigt bra! Det var mörker, bländande billyktor, palmer, och stjärnor. Sprang "Campus Drive Loop". Det blir drygt en mil och det tog drygt 43 min utan att jag förtog mig.
Imorgon klockan tidigt hämtar vi hyrbilen och beger oss mot Santa Cruz (oklart hur det blir med internet och blogginlägg under helgen).
Jag kan faktiskt kvala till New York redan här om jag springer under 1.23. Det är huvudmålet, men jag kommer att satsa ännu lite högre. Tempot från start är med sikte på en tid under 1.20, vilket är 3.47 min/km eller 6.06 min/mile. Trots att jag kommer höra Olofs röst eka i huvudet "Det går för fort!" kommer jag öppna ännu lite hårdare.
Det går aldrig att ta igen det man förlorar i början!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"Hämtade citronen direkt från trädet" och problem med solbränna... Fan va bra du har det din slacker! Själv harvar man fram och tillbaka till Ålabb med ryggsäck. Blir det något gjort med ryanodinereceptorerna då?
SvaraRaderaApelin! Ryanodin är Columbia, NY.
SvaraRaderaJo, det går bra. På onsdag är det tokviktig körning. En chans. Vinna eller försvinna...