99 dgr kvar: Så kanske man inte ska göra...

...men ibland känns det ändå bra att straffa kroppen.

Veckans hittills i stort sett obefintliga träningsdos behövde bättras på. Att samla ihop allt till fredagen är väl inget man egentligen kan rekommendera...

Började med 8,2 km transportcykling. Lite hårdare, lite grisigare och blötare än vanligt.

Fortsatte med dubbla maxtester. Jo, på allvar! I forskningens tjänst körde jag först ett maxtest tills jag flämtande ramlade av arm+bencykeln. Sen vilade jag i femton minuter och gjorde om samma procedur igen.

En arm+bencykel gör att man kan belasta centralcirkulationen (hjärta, blodcirkulation) hårdare än på annat sett, möjligen med undantag för diagonal längdskidåkning i uppförsbacke. H-C Holmberg som numer är SOK:s utvecklingschef och håller till i Östersund byggde den maskin jag körde testerna på efter tidigare modeller utvecklade av den levande legenden P-O Åstrand. I ett inslag i TV4 Nyhetsmorgon för en tid sedan testades reportern Lelle Modig på en liknande arm+bencykel.
Testresultat? Eftersom det inte var samma upplägg så kan man inte riktigt jämföra siffrorna. Men jag kan säga att det var helt ok.
Jag kör ett nytt uppföljningstest i löpning på tisdag.

Sen körde jag personalinnebandyn före lunch. Tänkte att jag skulle springa mycket för att bli rejält trött. For som en skottspole mellan hörnen. Placeringsspelare? Skulle inte tro det.

Efter lunch och en del tid hukad framför datorn var det dags för nästa del i nedmanglingen. Skridsko på rundbanan på Östermalms IP. Aj, aj, aj. Fötterna mottog beskedet under protest. Men om jag ska tävla på söndag behöver jag lite balans på skenorna. Planen var att skrinna i 40 min. Efter fyra minuter ville jag bara gå av och lägga mig i ett hörn och grina. Ont som satan, trötta ben, sliten, och tom på energi. Men vis (eeh...) av multisporterfarenhet så vet jag att allt går i vågor. Det tog tio min innan jag tycker att jag gjorde ett riktigt skär med högern, och tolv min innan en godkänd kurva. Efter tjugo min knöt jag om skridskorna. Eller knöt och knöt... ströp blodet, helt enkelt. Fokus var teknik. Det tog trettio min innan jag balansgled en hel långsida korrekt på vänstern.
Men sista tre min var helt ok åkning i bra fart. I efterhand glad att jag genomförde passet. Fötterna tveksamma.

Avslutade med geggig transportcykling 8,2 km hem igen.

Och jo, jag hann jobba också. Fick dessutom en vetenskaplig artikel accepterad idag. Den handlar om att det går åt mycket energi att köra multisport, att det är svårt att få i sig tillräckligt, och att det är bättre ju mer man käkar.
Men den ska inte användas i avhandlingen.
Ställningen i dagsläget: Avhandling 1 - Related publications 4