Mina ben är inte kaxiga nu.
Även idag skrapade jag ihop en halvmara. Samma frukost som igår och sedan var det dags. Först drygt 7 km i tävlingstempo (strax över 4 min/km), sedan 7 km långsamt tillsammans med en träningsklient, och avslutade med de dryga 7 km hem igen i 4min-tempo. Första och sista löpningen innehöll Västerbron. Ner, ner, ner. Ner i källar'n. Ner.
Nu gör det så ont i låren att jag bara vill krypa ned i soffan och krama kudden.
Över två mil löpning vardera måndag, onsdag och torsdag. Och så i tisdags var det ju tävling. Man kan säga att jag har simulerat sista milen på maran. Hela veckan.
Don't try this at home, kids!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inte dags att börja vila nu? :)
SvaraRaderaPanik eller?
SvaraRaderaDet ser lovande ut!
SvaraRaderaGillar du att straffa din kropp? :-)
SvaraRaderaKul att läsa din blogg, hoppas maran går bra!
Hur lång tid tror man att det tar att se resultat av ett träningspass? Dvs när är det kört att förbättra sig mer inför ett lopp? Jag har hört så olika bud. Själv är jag en mes och tar en halvmara i morgon och sen bara korta pass nästa vecka. Du verkar lite mer hardcore, minst sagt!
SvaraRaderaJo, en annan fråga. Kan du förklara det där med vilolaktat och inga kolhydrater? Hur länge tänkte du "banta" och när planerar du att släppa på kolhydrater igen inför loppet?
Lycka till med sista 9 dagarna!
@Sara: Man får bara vila om man förtjänat det...
SvaraRadera@Anonym: Panik är ett lite starkt ord. Det är ju inte så att jag sitter på Maldiverna när havsnivån stiger.
@Hempa: Nej, egentligen är jag lat och vill ligga i soffan o titta på film o äta glass. Men då går det dåligt att springa.