Ok, sitter ni ner svenska idrottsforskare? Håll i hatten och försök hålla byxorna torra.
Det har byggts en del fina testlabb i Sverige de senaste åren, och faktiskt ska GIH få en nybyggnad som ska stå klar till 200-årsjubiléet 2013.
Men om sanningen ska fram så blir lokalerna mindre än de vi har idag, och vi har på många sätt växt ur kostymen innan den är färdigt.
Så här sista dagen på min vistelse i Kyoto tänkte jag beskriva faciliteterna på Ritsumeikan University School of Sport and Health Science.
Man kan börja med att klargöra att det är lite skillnad.
Insitutionsbyggnaden har 6 våningar. Gå in på den här länken för att få en överblick och kolla på lite bilder.
Den är helt på japanska men klicka först på det övre alternativet på två följande slides, och då får du fram en skiss över byggnaden. Klicka på våningsplanen och sen på blåmarkerade rum för att se bilder.
Högst upp sitter professorerna. Om man räknar in docenter så är de 28 st, på ca 1000 stundeter.
Femte våningen är helt och hållet olika typer av biokemlabb. Om vi jämför med Åstrandlabb så är väl den totala bänkytan någonstans mellan fem och tio gånger så stor.
Fjärde våningen är 2 x "Rat rooms", plus olika "smålabb" (elektro-mekanik, sports engineering, biomekanik, idrottspsykologi).
Tredje våningen innehåller "vanliga" testlabb med all världens testmaskiner (biodex, löpband, cyklar, blodtrycksmätare, PWV-mätare, benpress, etc.).
Sen har våningsplanet ytterligare ett par toppar; först ett rum med direkt kalorimetrimätning. Du lever i rummet som vanligt (äter, tränar, sover) t.ex. ett dygn och mäter totala energiutgiften. Man kan t.ex. alltså jämföra effekten av olika träningsupplägg på metabolismen, inte bara under passet utan under mycket längre tid.
Bredvid detta rum finns två (!) normobara hypoxirum (syrebrist men med lyfttryck som på havsnivå).
De kallar det ena för testrummet och det andra för träningsrummet...
I en källare på GIH finns en tryckkammare så att man med hjälp av undertryck (vacum) kan skapa illusionen av hög höjd. Det är en ganska bökig procedur att hantera den typen av system. Här är det istället inflöde av kvävgas som gör att andelen syre blir lägre än normalt. Det betyder bl.a. att man bara öppnar dörren (som till ett kylrum) och går in. Dessutom slipper man en stor del av höghöjdsrelaterade problem, t.ex. huvudvärk.
Universitetets långdistanslöpare tränar två gånger i veckan i dessa "syrebristsrum".
Det finns även ett tredje rum som är ljudisolerat och till för att sova i lågt syrgastryck. Träningstudier är planerade enligt principen "träna lågt, sov högt".
Våning två är den tråkigaste. Administration och liknande.
På bottenplanet trycker de på igen.
Först ett styrketräningsrum, sen ett rörelseanalyslabb (det är två våningar i takhöjd, med en massa filmkameror längs väggar och tak, och kraftplattor i golvet).
Det fortsätter med en konferens-lounch och ett kök som används för nutritionsutbildningar.
I de sista rummen står en DEXA (kroppssammansättningsscanner) och en helkropps-MR-apparat och skräpar.
HELKROPPS-MR!
I alla sina studier mäter de numera allt från muskelvolym till förändringar i hjärnan med den.
De har t.o.m. börjat utveckla träningsredskap (helt utan magnetiska delar) så att försökspersonerna kan träna, t.ex. handgrip, under själva mätningarna.
Hur många svenska forskningslabb har alla de här grejerna inom en hissresas färd?
fredag 29 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar