Mycket distans i helgen. Totalt 15 lågintensiva timmar på tre dagar.
Funkade fint.
Invägning måndag: 85,6 kg, 13,4 % fett.
Men det var ju tufft och tungt och slitigt förstås.
Distans. Toppturande. Storulvån. Ni ser ju själva hur jäkla ledsen jag är.
Det är inte svårt att träna så att man kan springa maran under 2:55. Om man har obegränsat med tid, vill säga. Särskilt inte med min utbildning och erfarenhet (får man verkligen hoppas!). Problemet är att de flesta av oss inte har obegränsat med tid. Långt därifrån... Istället gäller det att träna rätt och klara målet trots brister i träningen. Och det är just det pusslet som den här bloggen handlar om.
Denna blogg är inget vetenskapligt inlägg. Vissa texter har dock väl underbyggt vetenskaplig grund. Träningsupplägget är med all säkerhet icke otimalt, och inte heller direkt generaliserbart till någon annan. Känsliga läsare varnas för att ironi, sarkasm och referenshumor kan förekomma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar