69 dgr kvar: 10 veckor kvar till "the big event"!

Nu kan man säga att den uppladdningen börjar på allvar!

Igår var vi på ett fantastiskt vackert och trevligt bröllop. Det fick bli sista festen innan uppsnäppningen.
Det innebär: Mer löpning, tappa vikt, öka syreupptag, äta och sova lite bättre.

I torsdags var det tävling. Bellmanstafetten, 5 x 5 km. Sjukt många lag från allehanda företag. Sprang sistasträckan för GIH Åstrand. Vi kom fyra i mixklassen. Helt OK, men jag sprang lite för sakta för att känna mig nöjd. 19:15 är helt enkelt för långsamt.

I fredags hämtade jag nya fotbäddar från Janne på Runner's Store.

Jag lovar dyrt och heligt att köpa nästa par innan dom här har blivit lika slitna som de gamla.

73 dgr kvar: Det finns annat än träning + Omstart

Det finns annat i livet än träning.

Idag körde jag första löppasset på sjukt länge. Totalt 2 x 6,5 km till och från gymmet. Det tog 29 min dit och 30 min hem, vilket ger ett snitt på 4:32.
Oväntat snabbt för de första joggingrundorna i omstarten.

Aktionbild från Västerbron på vägen hem. Notera min nya fin löpväst (Salomon). Supernice!

88 dgr kvar: Slut på semestern

Nu får det vara nog.
Dags att ta tag i tillvaron.
Först och främst inlines. 12-timmarsstafett i Falkenberg på lördag. Ska bli riktigt kul. Tror vi har en rimlig vinstchans.
För övrigt vinner jag väldigt sällan saker. Ofta på pallen - aldrig vinst.
Måste bli ändring på det!

Träningen under semestern har varit av karaktären alibiträning. Mestadels löpning, kajak och inlines. Soft och lugnt utan hårdare intervaller.

Annars har semestern inneburit en del skrivjobb, en del tränarjobb, en del planeringsjobb och ett sjusärdeles fyra-dagars-bröllop på ett slott i Sörmland.

Med fören riktad mot Rockelstad slott. Bilden är tagen precis innan hemfärd. Jag och brudgummen Olof var tvungna att paddla ut och leta reda på en kanot som en amerikanska hade lämnat längs stranden. Hon hade paddlat bortåt glad i hågen. Vänt. Känt motvinden. Insett att hon inte orkade paddla tillräckligt hårt för att komma hemåt. Höll på att missa vigseln. Svängde in till stranden. Lämnade kanoten och sprang tillbaka.
Beskrivningen på var hon lämnat kanoten var: Vid en röd stuga med en massa vass.

112 dgr kvar: Semester

Nu är det semester och de senaste dagarna har jag faktiskt fått till lite bättre träning - 2 löppass, 2 inlinespass och 2 kajakpass på fyra dagar.
Inte så långa eller snabba, men ändå helt ok.

Dessutom fixade jag lite på bloggen med ny-gamla bilder och lite ordning.

Nu i veckoslutet har det varit SM MTB i Borås. Har precis som tidigare hjälpt Fredrik Edin med upplägget och formtoppningen inför SM. Facit blev ett brons i tempo, fjärdeplats i XC, guld i lag på tempot och silver på stafetten.
Får räknas som ok, men det är tuff konkurrens.

Edin till höger på bronsplats.

114 dgr kvar: Jubilieumsmarathon

Knappt fyra månader kvar till New York men det är 365 dagar kvar till Jubileumsmaran i Stockholm, dvs exakt 100 år efter OS-maran.

Jag är nu anmäld och redan riktigt taggad!
Så taggad att jag faktiskt gick ut och sprang en timme direkt efter att jag ok:at inbetalningen.

Backlogg: Multisportcomeback

I ett svagt ögonblick lovade jag Sundbybergs skidklubb att jag skulle hänga med och utöva multisport i praktiken. Hela gänget skulle köra Stockholm Adventure Race (STAR) den 11 juni vid Sigtuna & Rosersberg.
Kan redan nu säga att tjejerna var grymma! Systrarna Märta och Lisa Larsen vann damklassen och Lisa Hallberg och Linnea Björn kom trea.
Vi herrar var klart sämre...

Jag körde tillsammans med Sebastian Jansson.

Tävlingen ingår i Svenska multisportcupen och hade en förmodad vinnartid är ca 4 timmar med ganska många korta delsträckor. Det kändes som en lagom ansträngande comeback. Min senaste multisporttävling var City Challenge i Oslo för nästan exakt fyra år sedan.
Med det i åtanke hade jag räknat med att få slita för att hänga med skidåkar-Seb.

Ute på första paddlingen. Nöjd och glad och utan större ansträngning.

Tävlingen startade i ett rasande tempo inne i Sigtuna med löpning, följt av orientering, och därefter en "lång" cykelorientering. Så långt var det mina orienteringskunskaper som satte gränsen för tempot, men när vi kom ut på paddlingen visade det sig att jag var starkare än beräknat (jämfört med min lagkamrat).

"Långa" cykelorienteringen. Vi syns längst bort i bilden. Damlaget före oss på bilden har faktiskt kört lite kortare väg fram till den här passeringen.

Tävlingen fortsatte med löpning, cykling, paddling, löpning. Allt gick lätt och fint. Men sakta... Vi kom i mål på ca 5 tim och 20 min, vilket var typ en och halv timme efter vinnarna.

Sista paddlingen. Här har vi plockat fram en draglina, men det var bara på de två sista sträckorna. Sammantaget kändes det mer som ett lugnt långdistanspass än en tävling. Dock fördj-la roligt! Riktigt sugen på att köra några fler race.

Backlogg: Paddeltur i Hjälmaren

Nu är det några veckor sedan men jag och Nisse har i alla fall paddlat sista tredjedelen av långrundan 10-mil Mälaren-Eskilstunaån-Hjälmaren-Hjälmare kanal-Arbogaån.
Förra året försökte vi ju köra hela i ett svep men avbröt efter knappt 70 km.

På morgonen lördagen den 18 juni rullade Nisse in i Kungsör med sin relativt nyinköpta Barrcuda. Han hade fått ihop ett gäng rundor under våren medan jag gjorde vattendebut för året.
Kajakbyggare och svärfar Björn skjutsade iväg oss till Hjälmare sund, vilket var den plats där vi kravlade oss upp på land förra året.
Med solen i rygg och näsan i vädret drog vi iväg.


Nu hade vi den softare delen av varvet kvar med medströms i båda åarna. Dessutom stannade vi och åt lunch på restaurangen vid Hjälmare docka. De dryga 3 milen tog ca 6 timmar, inkl. alla lyft och stopp.

Björn mötte upp och paddlade med den sista biten. Vi lyfte upp i Kungsör och möttes av välkomstkommittén.

Nisse vilar lite. Dock långt ifrån lika sliten som förra året...

Planen är att göra ett nytt försök att köra hela varvet i en K2:a lördag 3 sept. Rent teoretiskt går paddlingen 8 % snabbare i en K2:a, plus att vi tjänar mycket tid vid alla långa lyft. Vi räknar med en sluttid på drygt 18 timmar.

Nästa år får vi nog sällskap.

127 dgr kvar: Sightseeing på hemmaplan

Ingen träning igår (förutom 15 km pendelcykling, frivändningar och magstyrka).
Istället blev det familjetur i det vackra vädret. Sightseeing på hemmaplan med båt under Stockholms broar. Viktigt.
Sen promenad och bad på Långholmen.
Avslutning med promenad och middag på Brasseriet Liljeholmskajen.

Vem är det som guidar vem, egentligen?

136 dgr kvar: Stora målet med extra allt!

Jag är dålig på att uppdatera bloggen men för ovanlighetens skull är jag bättre på att träna. Helt sjukt sugen och motiverad på att träna inför maran i New York!
Det har varit ett mål om funnits med i bakhuvudet sedan jag var en liten pajsare på tio bast.

Nu är det dags. Alla grejer under sommaren blir bara mellanmål på vägen mot det stora riktiga målet! Jag har faktiskt redan moffat i mig ett par mellanmål utan att ha rapporterat dem på bloggen.

Sthlm Marathon 2011: Klart över förväntan!

Här kommer ett inlägg om maran (bättre sent än aldrig...)

Kort sagt gick det klart över förväntan!
Stapplade in på 2:55:10, vilket är personligt rekord med nästan fyra min.

Efter katastrofmilen på AIDS-loppet där jag sprang på 39:34 trots att jag tog i all jag hade var jag minst sagt tveksam till mina chanser att klara av maran ens under 3 timmar.

Det är sjukt skönt att marastarten går precis bredvid labbet. Tog samma tunnelbana som vilken vardag som helst. Tofflade upp på rummet. Joggade några minuter i tävlingsfart på löpbandet med utsikt över Östermalms IP, publiken som tittade mot starten och myllret av löpare.

Kändes lugnt och bra inför start. Joggade iväg när startskottet ljöd och tänkte ännu mer än förra året på att springa sakta, att verkligen inte hoppa ett steg i sidled för att komma fram lite längre. Så var känslan, men ändå gick första två km i 3:45-tempo...
Tvingade mig själv att springa saktare och låta folk springa förbi. Passerade 5 km på 19:13 (3:51/km).

Sen var det hela verkligen odramatiskt. Pråmade på. Lät folk springa förbi. "Det går för fort, men det är svårt. Jag är ju inte ens andfådd" för att citera en medlöpare som också siktade på 2.55 och som sprang förbi mig på Söder Mälarstrand. (Jag tog han sen uppför Torsgatan på andra varvet!)
Det var lite VM i jämnhet, faktiskt. De följande 5km:arna fram till 30km gick på 20:35; 20:26; 20:29; 20:55; 20:42 (inkl. skillnader i vind och backar).

Tiderna innebär att jag passerade 10km på 39:48. Trots att jag joggade! Och sen 30km på 2:02:20 vilket är ganska precis en min långsammare än förra året.
En enorm skillnad mot förra året var att jag i år inte hade det minsta problem med magen. Det är några minuter sparade bara på att slipa besöka holkarna. Det gjorde ju också att jag hade fantastiskt mycket mer energi kvar när det var dags för den sista milen.
En annan skillnad var blåsten. Det blev ett rejält extra motstånd i stort sett hela vägen från Djurgår'n, på Strandvägen, Söder Mälarstrand och sned motvind på Västerbron. Det hade kunnat vara knäcken på andra varvet, men jag tassade på och tappade bara till 4:17-tempo på den femman. Det gjorde också att jag gick om fjolårstiden och låg 20 sek före vid passering 35km.

Djävlar i min lilla låda vad nöjd jag var när jag passerade 35km hade medvind, sprang om stela medlöpare och kände att jag inte var helt död!
Upp till 40km rullade det på. Passering på 2:45:16, vilket var 3 min bättre än förra året. Men där tog det stopp. Utförbacken Odengatan ned slog sönder vaderna. Stolpigt, smärta, kramp. Huvudet var ändå positivt och jag stapplade vidare. Tappade ett tiotal placering men gick i mål som 206:a på 2:55:10.

Efter omständigheterna och med dagens fysiska status tror jag på allvar inte jag hade kunnat gjort någonting annorlunda för att få en bättre tid. Så nära en perfekt utfört lopp man kan komma!

Några har frågat om det inte känns snopet/bittert att missa måltiden med 10 sek, men i år är det egentligen inte så intressant. Förra året gällde det ju kvaltid till New York, men det är ju fixat så i år njuter jag bara av det nya personliga rekordet.